Thursday, July 14, 2011

Hemma

Har faktiskt ingen bra förklaring till varför jag skyltar både här och på fb med att jag var inne på akuten igår kväll när jag ändå inte vill att någon ska veta varför jag var tvungen att åka in.

Hursom så mår jag bra och ingen behöver oroa sig.
Åkte dock inte dit i onödan och får (eller snarare är tvingad) att vara hemma från jobbet idag.
Mår förvånansvärt bra men är helt sänkt och ögonen går i kors av trötthet efter att snällt ha tagit alla de värktabletter jag fick med mig hem.
Min stora, starka karl är här och tar hand om mig :D
Eller ja, just nu sover han och snarkar högt men det är tanken som räknas :)

Jag gjorde ju misstaget igår att ringa min mor innan jag åkte in - hur tänkte jag då?!?
"Du får INTE bli orolig nu men jag måste åka in till akuten"
"Nämen lilla Pyttan, ska du inte ringa pappa eller nån som kan följa med??"
"Jag sa ju att du INTE skulle bli orolig, det är ingen fara!"
"Det är klart att jag blir orolig!!"
"*Suck* Ringde ju bara för att det kan ju vara bra om NÅN i familjen vet vart jag är OM jag skulle bli inlagd..."
"Ja... Jo, det var bra hör av dig om hur det går!"
"Ja, men ligg för Guds skull INTE vaken hela natten nu och oroa dig!"
Smsade henne direkt när jag fick åka hem och blev mäkta stolt när hon faktiskt gjorde som jag sa och sov istället för att oroa sig - fick svar först i morse av mammsingen :)

Pyttan är för övrigt min mammas smeknamn på mig...
Tyckte att det var oerhört pinsamt för att par år sedan men det har gått över.
Kärt barn har många namn!
På jobbet kallas jag Elli, Elli-Belli och Hultas,
av mina vänner från skoltiden kallas jag Ellen,
av Diddis mamma kallas jag Benan (lång historia...)
och resten av familjen och vänner från scout- & DH-tiden kallar mig Nor.
Har inget emot att bli kallad Doris heller.
Helt enkelt därför att jag har lika kort minne som den bedårande fisken i Hitta Nemo
Första halvåret på jobbet var något obehaglig.
Alla kallade mig "Elinor" vilket tidigare bara använts av min mor när hon var arg (inte allför sällan mao).
Nu är jag ganska van vid Elinor också...

Det här med att jag inte vill berätta varför jag fick åka in till akuten igår är något svårt att förklara.
Det är absolut inget jag skäms över men jag är oerhört rädd för att folk ska ta illa upp.
Så det är bäst att va tyst om det tänkte jag.

Det finns ju fördelar med att vara hemma faktiskt.
Man har tid att utforska den delen av Internet som ligger utanför fb...
Kan varmt rekommendera Fredrik Backmans blogg och speciellt detta tokroliga inlägg om "den arga lappen som tagits till en helt ny nivå"

No comments:

Post a Comment